Konservatism & titeln

Jo, när det kommer till vardagliga händelser såsom frisyrer, utseenden och så vidare är jag konservativ. Förändringar i sådana avseender föredrar jag sker långsamt, väldigt långsamt, nästan i ett tempo som är obefintligt. Men vad går jag och gör? Ändrar bloggmall, bara sådär. Men rosa är inte min grej, beige är ersättningen. Förhoppningsvis är det innehållet som ligger i fokus.

Mitt liv som MUF:are tar på krafterna. Visserligen är det jobbigt att ringa, boka, skriva, klistra, prata, försvara, klaga, diskutera, åka, läsa och så vidare. Men det är trots allt frivilliga handlingar. Nu ligger problemet i att jag är MUF:aren.

Exempel: I och med projektarbetet lämnade jag i klassen ut ett flygblad - ett flygblad helt fritt från politik (om man bortser från att jag försöker sälja vilket är marknadsekonomi med utbud, efterfrågan, handel och andra härligheter) och vad hörs från mina kära klasskamrater? "Det är MUF-propaganda! Skriv inte på något, då blir ni medlemmar!" Det spelar absolut ingen roll vad jag gör eller säger, jag är MUF:aren om jag så går på toaletten för att tvätta händerna.

Än mer komik går att hitta i att alla mina lärare vet om att jag är MUF:are, mina lärares lärarkandidater vet om att jag är MUF:are - och lärare jag aldrig ens haft vet om att jag är MUF:are. Men det är ju skönt att vara anonym.

Inte kommer det bli bättre med den anonymiteten heller. Nästa vecka ska vi ha årsmöte för MUF Ulricehamn - affischer ska upp i skolan och jag står som kontaktperson. Nu kommer de som inte ens vet vem jag är, veta att jag är MUF:are.

Av en anledning har jag en enorm längtan att konvertera till SSU - bara som för att irritera folk som lärt sig att jag blivit MUF:aren. Problemet i det ligger väl i att jag inte har några som helst sympatier med det ungdomsförbundet.

Men egentligen är jag inte bitter.